Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

This essay is an attempt to study some post-modern theological positions with regard to their growing interest in the use of mystical theology and mysticism in theological research in the academic post-modern world, and to see if the 19th century theologian Albert Schweitzer couldprove a resource for this understanding of mystical theology. This position is known in the essay as ?the mystical turn.?To present the background and understanding of this post-modern view of mystical theology the essay presents three theologians, namely: Andrew Louth, Mark A. McIntosh and Sarah Coakley.These three theologians argue for the use of a contemplative and transforming mysticism as a postmodern epistemology in relation to theological research, with growing concern of the status of theology in the secular and post-modern world. Having made clear the views of these three theologians the essay then presents Albert Schweitzer's view on the mysticism of Paul.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svårare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och känslomässiga utveckling kan då hämmas. Det är viktigt att tidigt upptäcka dessa mödrar för att på så vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.

In this paper Mona Hatoums installation Corps étranger is discussed via a post structuralized method based on associative and semiotic comparisons with vanitas, a post-modern self-portrait, and as a representative for modern visual art. The analyze touches upon pornography, science fiction and the quest for scientific conquest in outer and inner space. Theoretical references are Foucault, Freud, Lacan, Barthes, Dolar, Said and Virilio. Hatoum makes the observer a voyageur with the aid of the latest medical technology, endoscope, which gives her the opportunity to make an introvert self-portrait when she films her own throat and rectum. But at the same time she makes the portrait of us all.

This study is based on interviews with six students from Stockholm that have shared their feelings/opinions about how they experience their identity as a student. The aim of this master?s thesis is to examine how the identity of students is constructed but also how the Post modern society affects the life that the students are living. With a higher demand on education and responsibility of making the right decisions, the student?s main concern is not only her studies, but also the goal to succeed in her life.

The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. .

This research addresses the issues of identity and culture in Latvia in the context of the upcoming European Union enlargement in 2004. Political self- determination of Latvia was historically indebted to culture. The phenomenon of cultural identity, so important 12 years ago when Latvian independence was regained, is largely ignored by politicians in the upcoming enlargement process. This is especially worth attention since the 8-th parliamentary elections took place in October 2002. The obvious lack of interest in cultural issues on the part of politicians is compensated by the apprehensions in the society (reflected in mass media) to loose Latvian specific culture and identity when joining the big European family.

This thesis intends to examine the role of the city, Dublin, in the Irish economic growth during the 1990s. It is a case study where Dublin is compared with current theories on Post modern cities as growth machines and increasingly prominent actors in the global context. The study has an interdisciplinary approach but focuses on political science issues such as power distribution, global-local governance and local political organisation. It is a theory driven study that also intends to add aspects to the understanding of the cities of our time. I argue that Dublin has faced a lot of changes during the last decades in accordance with the Post modern city.

This master thesis takes its point of departure in the conflicting worldviews of modernism and post-modernism. As traditional segmentation theory springs from the modernist worldview, this study aims to contribute to the understanding of the complexity regarding market segmentation for lifestyle brands in contemporary society, where the consumer is often claimed to be post-modern. The research was conducted in Malmö and Lund and involved 25 Converse users as respondents. The methods used in this thesis starts with observations as a sampling technique in order to locate the respondents. Short interviews and photo documentation followed.

The main aim of this thesis is to introduce a normative perspective to surveillance studies. I examine how the use of videocameras or CCTV-systems can create a social sorting and, then, try to answer why it ought to be reconstructed based on a normative study.For the empirical analysis I use Foucaults theory about the panopticon, maintained by the psychological subjection of the common citizen in the modern world, together with Lianos theory of a more socio-cultural surveillance in the post-modern world. The empirical examination is, furthermore, guided by a theory that describes the construction of the stranger, which today, is not explicitly excluded, because everyone is a stranger in some way, but rather depicted as the other due to institutionalization.The post-modern society today can no longer be built upon a common or divine moral or norm. Thus, I have chosen a normative method, using a deliberative democracy derived from Habermas, focusing on the communicative practice, that can engage and include every citizen in a democratic process. This is necessary for both deciding whether videocameras should be installed and whom and why some should be under surveillance ? to avoid a social sorting that both can constitute and undermine social trust and increase the gap between the governing and the governed..

Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Teknikens utveckling har medfört att de flesta organisationer använder e-post, eftersom den är snabb och enkel att använda. Flera tidigare studier har visat att e-post skapar stress i arbetslivet. Syftet är att undersöka om e-post är förenat med upplevd stress samt vilka av faktorerna krav, kontroll och socialt stöd som korrelerar med dessa upplevelser. I studien undersöktes även om anställda känner sig stressade i sina arbeten. Studien bygger på en enkät med 50 deltagare från tre olika organisationer.

Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts.